”Det roligaste som finns är att inspirera någon till att ta ytterligare ett steg”

Sommarens sista ateljévecka går nu mot sitt slut. Dagarna har varit fyllda av kreativitet och flitigt arbetande kursdeltagare. Kursdeltagarna och solen har liksom skinit ikapp under veckan och många glada skratt har hörts.

Den positiva stämning som har präglat veckan, har självklart de fantastiskt duktiga och inspirerande kursledarna stor del i. De lägger verkligen ner hela sin själ och lite till för att skapa bra kurser för deltagarna. Att bestämma träff med en upptagen kursledare, under en sådan här intensiv vecka, visar sig vara ganska svårt. Men en förlängd lunchrast resulterade i ett väldigt trevligt samtal med en av våra nya kursledare, Anders Geidemark.

– Man ser i ansiktet på människor när de gör en ”aha-upplevelse”, när de liksom knäcker koden. Att få inspirera någon till att ta ytterligare ett steg, är det roligaste som finns, utbrister Anders Geidemark som är vår nya kursledare i Kreativt Naturfoto.

Anders utstrålar ett lugn men är samtidigt full av energi. En enormt positiv människa med en entusiasm och ett engagemang som verkligen smittar av sig. Efter samtal med några av kursdeltagarna i Kreativt Naturfoto, får jag det bekräftat. Anders är precis lika glad och entusiastisk klockan halvfyra på morgonen (då naturfotograferna ger sig ut i skogen för att få bra bilder) som sent in på eftermiddagen när bilderna analyseras i ett sommarvarmt klassrum.
– Jag håller på med väldigt många olika saker, fortsätter Anders, men att få hålla kurser och möta ivriga kursdeltagare slår det mesta.

Allt eftersom Anders berättar om sig själv, är det ganska uppenbart att han har mycket på gång. I böckerna som han har gett ut är skribenten, formgivaren och fotografen en och samma person, nämligen han själv.
– Den enda utbildning jag har är faktiskt inom skogsbruk, säger Anders med ett stort leende, så jag har lärt mig genom den långa vägen. Min tanke var från början att följa pappas och farfars fotspår. Pappa var jägare och farfar skogsvaktare. Eftersom min mamma var ”hemmafru” och vi bodde ute på landet, blev skogen mitt dagis och lekis. Som godnattsagor var det jaktskrönor som gällde, och i skogen blev jag mästare på att smyga på djur.

I barndomshemmet fanns jakttidningar med målningar på små djur i landskap, som fascinerade Anders. Han började drömma om att bli en målande konstnär.
– Jag insåg väl ganska snart att jag aldrig skulle bli någon ny Bruno Liljefors, säger Anders med ett skratt. Vid 13 års ålder släppte jag målandet och gick istället och köpte mig en kamera. Jag fortsatte helt enkelt med favoritsysslan att smyga på djur, skillanden var bara att nu hade jag kameran med mig. Vid 15 års ålder ville min morbror , som hade jägarstudiecirklar, att jag skulle hålla föredrag och visa bilder i bygdegården. Och på den vägen är det…

Sedan dess har Anders haft bildföreläsningar på olika håll i Sverige, Norden samt Europa. Annat som han förgyllt sitt liv med är exempelvis att vara domare i naturfotografi både i VM och EM-mästerskap, haft fotouppdrag på Svalbard, varit en av fotograferna i projektet Wild Wonders of Europe samt producerat ett flertal egna böcker.
– Men det mest utmanande för mig själv som naturfotograf är något som jag har tänkt på i 36 år, avslöjar Anders. Att försöka göra en skogsbok om ”min skog”. Det är svårt. Min skog, där allt började, har en speciell plats i mitt hjärta. Hur jag ska lyckas beskriva och förmedla ”min skog”, det är en riktig utmaning.

Tiden rinner iväg. Den förlängda lunchrasten har blivit ännu mer förlängd. Det är roligt att sitta och prata med Anders. En enkel, jordnära person med en otrolig kompetens och erfarenhet. Anders återkommer flera gånger under samtalet till vikten av att våga vara ärlig i det man gör. Det är nog just den grundinställningen, förstås kombinerad med att han är en otroligt duktig naturfotograf, som gör honom till den uppskattade kursledare jag under veckan har förstått att han är.

Stort TACK till Anders och alla andra fantastiskt duktiga kursledare som vi har haft på Mullsjö folkhögskola denna sommar!

Text och bild: Anna Sandin